Kweenneln

Hur vi kom att börja med borderterrieruppfödning

Vi skaffade vår första borderterrier 1998 efter att länge ha funderat på att införskaffa hund. Men det var jag, Ann-Katrin, som bromsade eftersom jag var lite rädd för hundar. Men Stig som är uppvuxen med hundar önskade sig en hund. Han ville ha en robust hund som han kunde vara ute med och gå i skog och mark. Jag började nu fundera i de banorna, att det skulle vara trevligt med en hund och så skulle Stig få sin dröm uppfylld. Vi började fundera på vilken ras vi skulle välja och en dag kom en kvinna förbi vårt hus på sin promenad med sin borderterrier – vi föll direkt för denna borderterrier, Kita. Sedan fick vi höra hur tålig, trevlig och frisk rasen var och letandet efter rätt uppfödare startade. Det var inte lätt att få tag på en border men till slut fick vi napp hos Bombax kennel. Där fanns vår hund som vid det laget var 10 veckor. Vi var överlyckliga över denna lilla varelse och jag blev övertygad om att ingen hund är farlig.

Tyvärr fick vi inte behålla vår lilla Frida längre än nio månader innan hon blev sjuk. Det var otroligt jobbigt och tufft att förlora henne men vi bestämde oss ändå för att skaffa en ny border. Den nya lilla tjejen blev Ida, också hon ifrån Bombax kennel. Ida blev vårt allt men efter ett och ett halvt år bestämde vi oss för att skaffa en tik till och då kom Asta ifrån Hagbards Kennel in i vårt liv. Asta var, och är, en livlig krabat jämfört med Ida som är lugnare.

När Ida blev två år bestämde vi oss för att para henne och starta kennel, namnet på kenneln blev då Mini Ann’s Kennel. Ida fick fyra valpar, två tikar och två hanar, och vi hade i förväg bestämt oss för att behålla en av tikarna. Den som blev kvar hos oss är Moa men nu hade vi tre hundar hemma och bestämde oss för att det fick räcka. Men det blir det inte alltid som man tänkt sig. Det blev dags för Astas parning och hon fick hela sju valpar och vi kunde inte motstå att behålla en av tikvalparna. Så kom lilla Tanja att bo kvar hos oss.

Fyra borderterrier går hur bra som helst att ha. Vi tillbringar ca sju månader om året i vår stuga som ligger på en ö i Byske skärgård. Där har vi en agilitybana, träning för gryt och hundarna får vara lösa där och ströva hur de vill. Vi har sån tur att det är helt ormfritt på ön och vi är i stort sett ensamma. Ibland åker vi till olika öar där det kan finns en hare eller två.

Vi har gått många kurser med våra hundar, viltspår, lydnad och agility. Självfallet går vi även valp- och fortsättningskurser med alla våra hundar. Vi försöker läsa så mycket som möjligt och har en hel hylla full med hundböcker. Just nu går jag även SKK’s hunduppfödarutbildning.

Våra hundar är väldigt lugna och det går bra att bo i lägenhet. Vi har en stor hundgård på baksidan (vi bor på bottenvåningen) utanför lägenheten och i området där vi bor finns det mycket skog och strövområden. Hundarna är ute i skog och mark och andra aktiviteter ca 3 tim/dag. Jag, Ann-Katrin, tillverkar även smycken och syr hundbäddar när jag inte ägnar mig åt hundarna.

Har du några frågor kring rasen är du välkommen att ringa oss eller komma förbi.

¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨¨

Vår filosofi inför vår uppfödning
Målet med vår uppfödning är att föra rasens goda egenskaper,sundhet och mentalitet vidare. Vi har fött upp fem valpkullar och det är lika underbart varje gång ett liv blir till och sedan följa utvecklingen varje dag. När valparna är ca 3 veckor får dom träffa våra andra hundar, det är viktigt för utvecklingen av
valparna. De får då lära sig hundspråket så att de fungerar med andra hundar. Vi låter valparna vara med oss i våra vardagssysslor t.ex. dammsugning, matlagning med smällande kastrullock en kylskåpsdörr som smäller, toaletten som spolar, radion o tv:n som låter o.s.v. De små liven präglas mycket under de åtta veckor som deär tillsammans med oss, och som uppfödare vill vi ge dom den bästa start i livet. Och till dax datum har vi lyckats med det. Det är tråkigt när valparna lämnar sin flock och oss, det faller alltid en eller flera tårar.Men när valpköparen sedan ringer och berättar vilken underbar och trygg valp dom har hämtat hos oss, då blir vi jätteglada. Vi rådfrågar alltid vår mentor Karl-Gunnar Stafberg, Bombax kennnel, när det gäller avel, eftersom han har lång erfarenhet av avelsarbete.

Hälsningar Ann-Katrin o Stig

Våra krav på Valpköparen
Vi vill att valpköparen skall vara aktiv. Borderterriern är en jakthund och om man inte jagar med den måste den aktiveras på något annat vis för att ersätta den problemlösning och mentala stimulans som jakten ger hunden. Tex. med Agility, gryt, spår, sök och lydnad.
Borderterriern är en intelligent och aktiv hund. Den vill arbeta och tycker inte om att vara ensam. Vi vill att valpköparen skall komma hem till oss så vi får lära känna varandra innan det blir fråga om valp. Den som hämtar en valp från oss skall gå valpkurs, och helst visa sin hund på utställning en gång. Eftersom vi varit tillsammans med de små liven i åtta veckor och sett hur dom utvecklats bestämmer vi vilken valp som skall till respektive valpköpare.

----------------------------------------------------------------------------------------